Jag ser det jag ser och ser inget annat
Och det jag ser när jag tittar gör mig redigt förbannad
Vi är på väg någonstans och jag vet inte vart
Hoppas vi kan komma på det medan planeten är kvar
Prylar, grejer, saker är det något att ha?
Men är det sår i hjärtat på dom som plågar oss bra
Jag menar riskerna är många, men dom måste vi ta
För lidandet blir ännu större utan nåt kapital
Konsekvenserna spelar mig ingen roll
den enda hjälp som jag kan få kommer ju inifrån
Och man kan fråga vem man vill, även de vänliga
Men ingen här har råd att assistera främlingar
Så det hela resulterar i en nedåtspiral
Så vi kör en mano a mano tills den ene är kvar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nour el Refai får mig att vilja skriva en bok om mitt liv, eller åtminstone sommarprata. Hennes sommarprat inspirerar mig att analysera sagan där jag är huvudkaraktären. Livet som handlar om mig. ...

Jag ska inte längre plugga. Jag ska inte längre engagera mig på Studentkåren. Jag ska inte längre bo i Västerås. Jag ska inte längre leva studentliv.    Jag ska istället göra det jag drömt om i många år.  Jag behöver inget nyårslöfte. Jag har f...

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind? Should auld acquaintance be forgot, And days o’ lang syne! Chorus: For auld lang syne, my dear For auld lang syne, We’ll tak a cup o’ kindness yet For auld lang syne! ...

Kartongerna blir fler. Skåp och hyllor ekar tomma. Snart är livet på brahegatan historia. ...

Idag ska jag strukturera upp den kanske coolaste planen i mitt liv. Grovplanering för mina första lektioner, med mina första elever, på mitt första jobb. Wow! Tåget strular och det är snöstorm. Det känns rätt att jag bestämt mig för att inte pen...