Jag har tackat ja till drömjobbet i icke-drömorten. Jag har sagt upp min lägenhet och köpt ett jättefint linneskåp, precis ett sånt som jag hat letat efter fanns plötsligt på myrorna. Jag har kommit en bra bit med såväl meritportföljen som uppsatsen. Det går bra nu. Om jag dessutom hade ringt tidigare på en lägenhet så hade jag inte oroat mig för någonting alls. Så kul skulle vi inte ha. Jag vill förstås nu, såhär i efterhand och när det är för sent, ha den där lägenheten mer än någonsin.
Det är alltså ett hem jag saknar. Sånt löser sig eller?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nour el Refai får mig att vilja skriva en bok om mitt liv, eller åtminstone sommarprata. Hennes sommarprat inspirerar mig att analysera sagan där jag är huvudkaraktären. Livet som handlar om mig. ...

Jag ska inte längre plugga. Jag ska inte längre engagera mig på Studentkåren. Jag ska inte längre bo i Västerås. Jag ska inte längre leva studentliv.    Jag ska istället göra det jag drömt om i många år.  Jag behöver inget nyårslöfte. Jag har f...

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind? Should auld acquaintance be forgot, And days o’ lang syne! Chorus: For auld lang syne, my dear For auld lang syne, We’ll tak a cup o’ kindness yet For auld lang syne! ...

Kartongerna blir fler. Skåp och hyllor ekar tomma. Snart är livet på brahegatan historia. ...

Idag ska jag strukturera upp den kanske coolaste planen i mitt liv. Grovplanering för mina första lektioner, med mina första elever, på mitt första jobb. Wow! Tåget strular och det är snöstorm. Det känns rätt att jag bestämt mig för att inte pen...