påminn mig om detta inlägg om sådär en trttio år, tack

när jag blivit avdankad gammal lärare som behöver ett nytt forum ska jag bli språksociolog och undervisa på univeristet.

jag älskar språksociologi!

jag är lite rädd att mina studiekamrater tycker att jag är en snackpåse, men jag säger bra saker så det så! dessutom verkar min lärare uppskatta det och det känns bra.

vi pratade attityd till språkbruk idag. jag kom rätt snabbt in på ungdomsspråk som jag förespråkar, försvarar och älskar med all min kraft!

som jag nämnt tidigare i bloggen så har jag ju mer fördomar kring kärringar än fjortisar!

jag tror också att man kan dra nytta av att jag är en äkta grammatiklover, jag är övertygad om att det är bra fastän många anser att språksociologi och grammatik är så långt ifrån varandra i ett språk som man kan komma.

kanske är det helt enkelt så att jag älskar svenska och allt vad det innebär!

nu sticker jag till kåren och börjar tina kyckling till kvällens sittningar.

svårt att säga om kvällens festkväll blir flipp eller flopp.

men för all del, det är ju fredag och nollning!

Under en flygresa möts en man och en kvinna. De börjar konversera och kommer såsmåningom in på arbete.

Kvinnan förklarar att tyngdpunkten i henns arbete ligger i att vara arbetsledare för relativt stora grupper. Att hon själv är ansvarig för organisationen och planeringen av gruppens kreativa utvecklingsarbete och att hon föreläser ibland över rätt vida fält, främst inom humaniora, men får också vara beredd att snabbt ge bakgrundsteckningar till aktuella samhällsproblem.

- Det låter som ett ansvarsfullt jobb för en kvinna, säger mannen.

Eftersom han anspelade på henns kön var frestelsen stor att svara "ja, det kräver sin man". Hon avstod dock och sa:

- Ja, det är förknippat med mycket ansvar. En färsk undersökning visar att i mitt jobb fattar vi beslut ungefär varannan minut. Jag är...

-  Låt mig gissa, sa hennes medpassagerare. Ni är personalchef på Volvo.

- Personaladministratör kan man nog säga, svarade kvinnan, men inte på Volvo. Jag är...

- Nej, ni föreläste ju också, avbröt mannen. Låt mig tänka, breda fält...och ibland snabba föredragningar, samhällsproblem..., fast humaniora... kreativt utvecklingsarbete, hm... och personaladministratör... sitter ni på något departement, kanske?

Kvinnan fann gissningsleken roande, men utifrån hennes erfarenhet som lärare visste hon också hur svårt det kan vara att skifta perspektiv. Måste man lyfta en blick, som sedan länge varit förankrad i näringslivet, blir kanske inte offentliga sektorn det första man ser. Landningställen skulle just fällas ut och kvinnan sa därför:

- Jag är lärare.

- Lärare? Lärare?! sa mannen. Varför sa ni inte det?

- Det gjorde jag, sa kvinnan.

- Men ni sa ju personaladministratör och kreativt utvecklingsarbete... men egentligen tar ni alltså hand om barn.

(Molloy 1992:13)

nu är höstterminen igång och av den anledningen har jag inte hunnit uppdatera på några dagar. hemma är inte längre här i lägenheten utan snarare på kåren. jag får ofta direkt från skolan och dit och näst intill raka vägen därifrån tillbaka till skolan.detta leder till att det blir tokstökigt härhemma och det i sin tur gör att jag undviker att vistas här. går hit ibland, duschar och packar en ny överlevnadsväska.

det går bra i skolan, vi pratar om mycket intressant och kul.

så går det bra på kåren också. bra folk och kul stämning!

idag är jag ledig och ska spendera dagen med näsan i böckerna

-språksociologi

-ledarskap i klassrumet

-sociolingvistik

önska mig lycka tilll

förövrigt måste jag hinna handla, städa och tvätta också.

och heslt skulle jag vilja gå och hälsa på faddergänget och deras nollan ikväll. vi får se om jag diciplinerar mig själv så att jag hinner.

ihelgen kanske jag åker till örebro och hälsar på familjen som ska dit!