jag undrar varför jag skrev det tillslut, det som funnits i huvudet i månader

hon kommer förmodligen inte att läsa det

hon anstänger sig förmodligen lika hårt som jag för att skita fullständigt i dennes liv

ändå är det en annan drivkraft än den att bara få skriva av sig

någon stolthet som måste upprätthållas?

men är det inte så att om jag inte vill ha med henne att göra mer är det konstigt att hon får ta upp tid

varför slutar jag inte vara arg på henne?

varför känner jag mig sviken på den grund att hon utger sig för att blivit sviken?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nour el Refai får mig att vilja skriva en bok om mitt liv, eller åtminstone sommarprata. Hennes sommarprat inspirerar mig att analysera sagan där jag är huvudkaraktären. Livet som handlar om mig. ...

Jag ska inte längre plugga. Jag ska inte längre engagera mig på Studentkåren. Jag ska inte längre bo i Västerås. Jag ska inte längre leva studentliv.    Jag ska istället göra det jag drömt om i många år.  Jag behöver inget nyårslöfte. Jag har f...

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind? Should auld acquaintance be forgot, And days o’ lang syne! Chorus: For auld lang syne, my dear For auld lang syne, We’ll tak a cup o’ kindness yet For auld lang syne! ...

Kartongerna blir fler. Skåp och hyllor ekar tomma. Snart är livet på brahegatan historia. ...

Idag ska jag strukturera upp den kanske coolaste planen i mitt liv. Grovplanering för mina första lektioner, med mina första elever, på mitt första jobb. Wow! Tåget strular och det är snöstorm. Det känns rätt att jag bestämt mig för att inte pen...