för andra gången i mitt liv blev jag besviken på lager 157 som alla pratar sönder mig om. jag hittade förvisso en klänning och ett par skor, men jag hade önskat att jag kommit hem trött i armarna för att jag hade så tunga kassar!

jag har varit ledig idag. min dag har innefattat sömn och nothing but sömn. gick upp till middagsdags och insåg att jag måste vara vaken en stund för att kunna sova inatt. hm

så jag följde med anna på en utflykt för att hämta upp borttappade barn i tällberg. nu ska jag hänga, mitt kontor är fullt med coola människor som dräller omkring liksom jag. 

hugo sitter bakom mig (där anna annars sitter och bloggar) och är frustrerad, stackarn. han har precis fått en biljett till U2 och har typ en sekund på sig att fatta ett beslut och läsa problemet. jag empatiserar med honom, jag hatar ordet prioritera och har alltför många dåliga erfarenheter när det gäller att fatta snabba beslut. å andra sidan är det ofta då det blir kul, när man impulshandlar. oj, var står jag i denna fråga?