jag fick ett sms av mamma idag och det gör mig alltid lika glad att hon tänker på mig. här är ett foto på oss hos familjen sellander på kräftskiva. ett par år sedan. visst är vi fina

jag hade det verkligen bra i stockholm och förmodligen var det min separationsångest som kom till uttryck häromdagen.

sophie och jag hade det tokmysigt och det var roligt att jag fick möjlighet att träffa linnea också. vi käkade på ett schysst pastahak på söder och jag njöt av att få dela tjejsnack med de bästa! det finaste med sophie kan vara just att hon alltid vill lyssna och är ärligt intresserad, hoppas jag ger samma tillbaka. på kvällen for vi hem för att se film. revolutionary road. 

inte helt oväntat dröjde starten så vi fastade i samtal som aldrig ville ta slut. samtal som får mig att växa, samtal där jag känner andra växa.

på torsdagen skulle jag ta mig från älta i nacka till solna. oj!

jag är ingen storstadsgirl (pappa, du har rätt här också) och även om det inte direkt skrämmer mig att åka pendeltåg och tunnelbana gör det mig oerhört stressad och jag längtar genast efter aspvretsliv!

hursomhelst tog jag mig fram och där möttes jag av matilda, åh min matilda som jag nog älskat längst i livet förutom de jag delar blod med.

jag fick se hur hon bodde och hälsa på djuren innan vi åkte mot emily, numera fru Djärv, som väntade på oss. alltså de där tjejerna tar mig alltid med storm och de bekräftar att det finns tidlös vänskap.

mycket handlar när det kommer till vår trio om det förflutna och snacken grundar sig ofta i gemensamma minnen -ändå blir det aldrig tråkigt. 

allt blir precis som det alltid varit när vi tre hamnar i samma rum!

vi har bara lite större ryggsäckar.

vuxenlivet kom på tal som om det fortfarande är avlägset. jag och emily påminnde varann om löftet att bo i samma stad. jag har alltid haft svårt att se nåt alternativ. på kvällen när jag och matilda promenerade hem nämnde hon att hon också skulle kunna välja hemstad utifrån var vi bor.

jag önskar att det fanns ett ord för tre saker som satt ihop och oavsett om de var elastiskt, och delarna ibland rörde sig åt olika håll, fortfarande hade samma band.