Jag är inne i en längta-efter-jonathan-period. Förresten längtar jag efter hela familjen såklart, jag måste träffa dem snart!

Tiden går så fort och lillkillen är så stor nu. Kollade bland gamla bilder från bloggen och blev alldeles nostalgisk.

Här var lilla juvelen bara en dag gammal

Här behövde han lite hjälp för att inte tappa balansen när han satt upp

Första turen med pulkan förra vintern

Och nu är han såhär stor, pappa (min bror) är också med på bilden

Samma fina pojke som förändrats så. Fasters kärlek till dig växer lika fort som du!

 

matilda

19 oktober 2010 23:13

guuud så fin han är ! man blir ju glad bara av att se honom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nour el Refai får mig att vilja skriva en bok om mitt liv, eller åtminstone sommarprata. Hennes sommarprat inspirerar mig att analysera sagan där jag är huvudkaraktären. Livet som handlar om mig. ...

Jag ska inte längre plugga. Jag ska inte längre engagera mig på Studentkåren. Jag ska inte längre bo i Västerås. Jag ska inte längre leva studentliv.    Jag ska istället göra det jag drömt om i många år.  Jag behöver inget nyårslöfte. Jag har f...

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind? Should auld acquaintance be forgot, And days o’ lang syne! Chorus: For auld lang syne, my dear For auld lang syne, We’ll tak a cup o’ kindness yet For auld lang syne! ...

Kartongerna blir fler. Skåp och hyllor ekar tomma. Snart är livet på brahegatan historia. ...

Idag ska jag strukturera upp den kanske coolaste planen i mitt liv. Grovplanering för mina första lektioner, med mina första elever, på mitt första jobb. Wow! Tåget strular och det är snöstorm. Det känns rätt att jag bestämt mig för att inte pen...