idag när jag skulle ta det enormt stora steget och skaffa icakort sa mina grannar

(ja de kallas fortfarande mina grannar, utan att jag reflekterar över det, jag antar att sånt tar tid) att jag samtidigt borde aktivera blipgrejen så att jag kan använda självscaning

min spontana reaktion var

- men då känns det som att världen har bråttom och det gör mig ledsen.

viktor sa att det var det finaste han hört idag

förövrigt har jag spenderat dagen med de som alltså fortfarande i hjärtat av mig kallas granngänget.