Ännu ett givande seminarium och en flykt från vardagen.

Jag upplever inte litteraturen som jobbig, svår eller trist.

För mig är den en befielse från andra måsten, papper, beställningsunderlag och telefonsamtal.

Jag älskar att andas i klassrummet, för där finns en atmosfär som liknar min framtid. Jag och min arbetsplats ska vara en arena för ungdomars socialisation. Jag ska arbeta med normkritisk pedagogik, kampen om allas lika värde, strävan efter interkulturella samhällen. Dessutom ska jag få babbla om grammatik, sociolingvistik och samhällskunskap hela dagarna.

Det där låter väl inte så pjåkigt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nour el Refai får mig att vilja skriva en bok om mitt liv, eller åtminstone sommarprata. Hennes sommarprat inspirerar mig att analysera sagan där jag är huvudkaraktären. Livet som handlar om mig. ...

Jag ska inte längre plugga. Jag ska inte längre engagera mig på Studentkåren. Jag ska inte längre bo i Västerås. Jag ska inte längre leva studentliv.    Jag ska istället göra det jag drömt om i många år.  Jag behöver inget nyårslöfte. Jag har f...

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind? Should auld acquaintance be forgot, And days o’ lang syne! Chorus: For auld lang syne, my dear For auld lang syne, We’ll tak a cup o’ kindness yet For auld lang syne! ...

Kartongerna blir fler. Skåp och hyllor ekar tomma. Snart är livet på brahegatan historia. ...

Idag ska jag strukturera upp den kanske coolaste planen i mitt liv. Grovplanering för mina första lektioner, med mina första elever, på mitt första jobb. Wow! Tåget strular och det är snöstorm. Det känns rätt att jag bestämt mig för att inte pen...