Jag har tackat ja till drömjobbet i icke-drömorten. Jag har sagt upp min lägenhet och köpt ett jättefint linneskåp, precis ett sånt som jag hat letat efter fanns plötsligt på myrorna. Jag har kommit en bra bit med såväl meritportföljen som uppsatsen. Det går bra nu. Om jag dessutom hade ringt tidigare på en lägenhet så hade jag inte oroat mig för någonting alls. Så kul skulle vi inte ha. Jag vill förstås nu, såhär i efterhand och när det är för sent, ha den där lägenheten mer än någonsin.
Det är alltså ett hem jag saknar. Sånt löser sig eller?